Naiken

I torsdags var vi ute en liten sväng med hundarna i skogen. Föret var väl inte det bästa och fåglarna var väldigt skygga men vi såg iaf fågel. Vi har två helt olika hundar när vi är ute i skogen. Direkt man har bössan med sig börjar Nike smyga och tror typ att det är fågel bakom varje träd. Är man bara ute på en rastpromenad i skogen kan det vara en jädra fart under tassarna på honom. Man skulle ju önska lite mera go under jakten.
Swix däremot tar ju alla chanser han får att springa, och inte vet jag, men på träningarna vi varit på har han sänkt tempot när han börjat fatta vad det handlar om - att det finns fågel som man ska STÅ för. Kan det vara så att han inte riktigt fattat det i skogen än? Och när han väl fattar det kommer sänka tempot något?

Idag var jag o tränade hundarna på vår fotbollsplan här brevid. Passivitetsträning för Swix medans jag tränade apport med Nike. Sedan satte jag hundarna brevid varandra och tränade på att de ska komma på inkallning när man ropar deras namn. Oftast kommer ju båda hundarna direkt man säger hit, men det är ju skönt om man kan kalla in dem var för sig. Swix är duktig på detta, men Nike vill gärna komma direkt man berömmer Swix. Han vill ju också ha beröm! Efter ett par gånger fungerade det riktigt bra.

Smygarn nr.1